aceofspades.se

IgÃ¥r, skärtorsdag, Ã¥kte Crille och jag upp till ”gammelmatte” Birgitta och tanterna Mynta o Daisy för lite pÃ¥skfirande samt en god födelsedagsmiddag för min del – när jag sent omsider kom fram efter att ha suttit i lååånga bilköer smakade laxen med allehanda tillbehör förträffligt!

Idag har jag fotat lite – förhoppningsvis de sista snöbilderna för säsongen….

Som synes fortfarande rejäla snömängder vi ser fram emot att det minskar!

Ja, så känns det. Nu har Crille ätit elimineringsfoder i drygt 3 veckor och jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Det är nog alldeles för tidigt att kunna dra några slutsatser, han ska ju äta detta i 8 veckor till att börja med. På vissa ställen, som huvud och ländrygg ser det riktigt fint ut men andra ställen ser rätt bedrövliga ut. Dessutom har han inte fått kortison senaste veckan, det påverkar säkert också + att han kliar sig lite mer. Det blir att ringa till hudproffsen på Djurakuten nästa vecka igen

Förra helgen var vi i Växjö, lite avkoppling i den rätt tråkiga och gråa vardagen. Det var kul att träffa både Åsa och hennes fina dalmatinerkille Adde och vi ser fram emot att de kommer och hälsar på oss i Stockholm i slutet av maj!

Idag var vi i Solna och fotade möbler åt en vän som snart ska flytta. Efter avslutad fotosession tog vi en härlig promenad i Hagaparken och Crille fick vara fotomodell framför Koppartälten

Och nej, inga kungligheter behagade visa sig…

Även om Crilles problem fortfarande inte är lösta kan det inte fÃ¥ vara helt styrande i livet idag har det, som de senaste dagarna, varit riktigt bra. Försiktig optimism…

VÃ¥ra 2 ”gammeltanter” Mynta o Daisy mÃ¥r alldeles förträffligt – Mynta ska snart fÃ¥ delta i Veteranparaden i DalmatinerKuriren, vi tog lite kort pÃ¥ henne just för detta ändamÃ¥l och sÃ¥här ser hon ut, snart 11 Ã¥r gammal.

Finaste Mynta! Hon är en väldigt speciell tjej

O så Daisy nu i full fart med att löpa. Hon njuter verkligen av livet på landet, numera kan hon både springa lös i skogen utan att dra iväg och gå förbi bilen utan att få tokryck snygg är hon också med lite mer muskler.

De sista månaderna har varit en berg o dalbana. Ni som följt turerna på facebook har ju lite koll på vad som har hänt o i korthet är läget såhär:

DÃ¥ veterinär Monica Stavenborn konstaterade att det inte fanns nÃ¥gon rävskabb kvar (blodprov) och dessutom pÃ¥talade att det bästa jag kunde göra var att ta kontakt med proffset pÃ¥ hudsjukdomar, Kerstin Bergvall pÃ¥ Djurakuten gjorde jag naturligtvis detta. Vi var där första gÃ¥ngen i slutet av januari och dÃ¥ var diagnosen bakteriell hudinfektion. Det ordinerades bad med ett antibakteriellt schampo- Malaseb – varje dag! Sen skulle även kortisonet trappas ut. Ã…terbesök efter 14 dagar…. Vi badade pÃ¥ och det sÃ¥g bättre o bättre ut. När vi var där pÃ¥ Ã¥terbesök 8 februari konstaterade Kerstin att det sÃ¥g sÃ¥ mycket bättre ut. Men… det var oxÃ¥ sista dagen han fick kortison. Vi fortsatte bada men fick efter nÃ¥gra dagar rejält bakslag när det gällde klÃ¥dan. SÃ¥ bara att boka in nytt besök 22 februari och dÃ¥ var ju läget lite annorlunda. Plötsligt har han diagnos allergi med allt vad det innebär. I första skedet ska han nu stÃ¥ pÃ¥ elimineringsdiet i 8 veckor med ett specialfoder Royal Canin Anellergic – till det facila priset 8 kg a 635 kr

Som läget är idag vet jag inte vad jag ska tro längre. Klådan är inte så påtaglig längre, men huden ser allt annat än bra ut. Dessutom är han otroligt tunnpälsad på huvudet, som synes på kortet.

Det känns verkligen inget vidare kul. Ffa att jag inte vet vad det är som orsakar detta och att det är oerhört jobbigt att Crille inte får må bra.

Håll tummar för att min fina lilla kille kommer att bli bra från detta!

Du är iaf i dag Hero! Tack o tack för ditt engagemang i min hemsida Nu fungerar den igen….

Jag var nog lite väl optimistisk efter avslutad behandling och ett antal samtal med veterinär som tyckte vi skulle avvakta och slutföra behandlingen, kunde jag konstatera att bÃ¥de utslag ( visserligen mindre) och klÃ¥da ( när han inte fick cortison) fanns kvar. Tack och lov är ”min” veterinär pÃ¥ benen igen och i tisdags Ã¥kte vi till henne. Det togs ett antal skrapprov som inte visade pÃ¥ nÃ¥gon rävskabb, och vi Ã¥kte därifrÃ¥n med medicinskt schampo och ytterligare rävskabbsbehandling i form av Advocate spoton-droppar. Jag tyckte veterinär Annikas tankar lät väldigt vettiga (ungefär som mina egna…) – det finns ingen skabb kvar men hudgÃ¥ngarna är fulla med döda skabbdjur = klÃ¥dan finns kvar och även utslagen. Hon var förvÃ¥nad att tidigare veterinär inte hade ordinerat bad med tanke pÃ¥ hur länge han gÃ¥tt med sin rävskabb…. Och för er som funderar pÃ¥ varför vi inte behandlar med Ivomec – det är väldigt likt Stronghold i verksam substans o ffa gör det ingen skillnad pÃ¥ döda skabbdjur

Även om det innebär mycket extrajobb blev jag ändå glad över diagnosen Mynta och Daisy behandlas också, lika bra att vara på den säkra sidan fast ingen av dom visat några symptom. Crille svarade bra på spot-on dropparna som heter Stronghold, ingen förvärring av klådan heller, det är tydligen ganska vanligt att de kliar sig ännu värre när behandlingen sätts in. Nu har jag även börjat fasa ut cortisonet och jag ser fram emot när behandlingen är avslutad och jag kan lägga ut mina mattor igen

SÃ¥här fint ser det ut idag – bara lite kalt pÃ¥ ena bakbenet.

Så är det! De tråkiga händelserna avlöser varandra känns det som

Vi kan börja med mina försök att fÃ¥ med flera ”valpar” pÃ¥ MH-beskrivning – jag är ju väldigt angelägen om att de ska beskrivas. Inte bara för mig som uppfödare, utan ffa för att ägarna ska fÃ¥ bra verktyg för bästa möjliga hundägande. Tyvärr blev inget som planerat – tanken var att 4 stycken skulle beskrivas idag i FinspÃ¥ng och att även jag skulle Ã¥ka ner. DÃ¥ hade vi kunnat ha en syskonträff oxÃ¥ Tyvärr är det bara en som är med idag och orsaken till detta är flera – bÃ¥de platsbrist pÃ¥ MH samt att jag uppenbarligen misslyckats totalt att inspirera mina valpköpare att göra detta! Kändes verkligen som jag lagt ner hur mycket jobb pÃ¥ att ringa o maila runt helt i onödan. NÃ¥ja, förra helgen lyckades jag fÃ¥ med ”Kenta” (Ace of Spades Kent) pÃ¥ ett MH i Norrköping istället och det var väldigt trevligt, bÃ¥de att träffa honom o matte Matilda. Dessutom tror jag att det var oerhört nyttigt för matte att se och uppleva ett MH ”Kenta” gjorde det dessutom väldigt bra! Här ett kort ifrÃ¥n samarbetsleken.

Sen är det turbulenta tider pÃ¥ mitt jobb – hela Ny Gemenskaps verksamhet, som hittills legat i innerstan, är under flytt till närförort Västberga. Känns otroligt deppigt, bÃ¥de att packa ihop hela ”Kammis” samt att veta att de som behöver oss mest inte kommer kunna ta sig till Västberga lika enkelt. Men, men det kanske blir bra i slutändan?! Vi fÃ¥r se

o sÃ¥ det allra jobbigaste – Crille har klÃ¥da sÃ¥pass att jag i natt faktiskt satte pÃ¥ honom en T-Shirt för att undvika att han kliade sönder sig totalt. Han har under ett par veckor kliat sig lite mer än vad som kan räknas som normalt samt att han pÃ¥ bakben och runt svansrot haft lite utslag. Jag tänkte att han säkert stoppat i sig nÃ¥got rejält olämpligt – ffa dÃ¥ det verkade lägga sig efter nÃ¥gon vecka. I gÃ¥r, när han var ensam ett par timmar, möttes jag av en rätt blodig hund som hade kliat sönder huden under armbÃ¥garna – stackars liten

Återstå att se om mina misstankar om rävskabb besannas hos veterinären i morgon eller om han är ett ordentligt allergifall???

Som sagt, det går inge bra nu

Det är tradition snart – sista helgen i augusti med resa till Gotland och ringsekreteraruppdrag pÃ¥ de 2 utställningarna. Alltid lika trevligt och en fin avrundning pÃ¥ sommaren blev det i Ã¥r när vädergudarna var pÃ¥ sitt bästa humör.

I år bodde vi dessutom centralt på Hamnhotellet, bara att styra stegen över gatan från båten så var vi framme. Tyvärr fortfarande dessa OS-baracker men det är iaf sköna sängar!

Vi hann med en kort runda inne i Visby pÃ¥ lördagen efter bedömningen – teinköp pÃ¥ Kränku blev det sÃ¥klart och även lite kvalitetstid pÃ¥ Bageriet. Kvällen avslutades med gemensam middag och det obligatoriska Lammet. I Ã¥r var det nästan en parodi och jag hoppas vi kommer pÃ¥ en annan lösning till nästa Ã¥r – planering pÃ¥gÃ¥r!!

Ta väl hand om er, kram

Otroligt hur fort tiden går! Även otroligt att Mynta fortfarande är en lika pigg, busig dam som tar för sig av livet. Kajsa är ju barnbarn till henne, trots detta är det ungefär samma fart på dom

DÃ¥ mamma Birgitta fortfarande är ”invalid” med sin knäfraktur har underbara grannen Mona hjälpt till med Myntas promenader de senaste veckorna, när det blev 2 unga damer som följde med var Mynta lycklig…

Sista kortet tog jag i gÃ¥r – jag fick lite oplanerat Ã¥ka upp till Birgitta i söndags efter en misstänkt propp – tack o lov var det falskt alarm och jag kunde njuta av mina oplanerade 2 semesterdagar i ett härligt väder!

Och som avslutning, Hipp, Hipp Hurra för våran härliga 10-åring Mynta!!!