aceofspades.se

De sista månaderna har varit en berg o dalbana. Ni som följt turerna på facebook har ju lite koll på vad som har hänt o i korthet är läget såhär:

DÃ¥ veterinär Monica Stavenborn konstaterade att det inte fanns nÃ¥gon rävskabb kvar (blodprov) och dessutom pÃ¥talade att det bästa jag kunde göra var att ta kontakt med proffset pÃ¥ hudsjukdomar, Kerstin Bergvall pÃ¥ Djurakuten gjorde jag naturligtvis detta. Vi var där första gÃ¥ngen i slutet av januari och dÃ¥ var diagnosen bakteriell hudinfektion. Det ordinerades bad med ett antibakteriellt schampo- Malaseb – varje dag! Sen skulle även kortisonet trappas ut. Ã…terbesök efter 14 dagar…. Vi badade pÃ¥ och det sÃ¥g bättre o bättre ut. När vi var där pÃ¥ Ã¥terbesök 8 februari konstaterade Kerstin att det sÃ¥g sÃ¥ mycket bättre ut. Men… det var oxÃ¥ sista dagen han fick kortison. Vi fortsatte bada men fick efter nÃ¥gra dagar rejält bakslag när det gällde klÃ¥dan. SÃ¥ bara att boka in nytt besök 22 februari och dÃ¥ var ju läget lite annorlunda. Plötsligt har han diagnos allergi med allt vad det innebär. I första skedet ska han nu stÃ¥ pÃ¥ elimineringsdiet i 8 veckor med ett specialfoder Royal Canin Anellergic – till det facila priset 8 kg a 635 kr

Som läget är idag vet jag inte vad jag ska tro längre. Klådan är inte så påtaglig längre, men huden ser allt annat än bra ut. Dessutom är han otroligt tunnpälsad på huvudet, som synes på kortet.

Det känns verkligen inget vidare kul. Ffa att jag inte vet vad det är som orsakar detta och att det är oerhört jobbigt att Crille inte får må bra.

Håll tummar för att min fina lilla kille kommer att bli bra från detta!

Du är iaf i dag Hero! Tack o tack för ditt engagemang i min hemsida Nu fungerar den igen….

Jag var nog lite väl optimistisk efter avslutad behandling och ett antal samtal med veterinär som tyckte vi skulle avvakta och slutföra behandlingen, kunde jag konstatera att bÃ¥de utslag ( visserligen mindre) och klÃ¥da ( när han inte fick cortison) fanns kvar. Tack och lov är ”min” veterinär pÃ¥ benen igen och i tisdags Ã¥kte vi till henne. Det togs ett antal skrapprov som inte visade pÃ¥ nÃ¥gon rävskabb, och vi Ã¥kte därifrÃ¥n med medicinskt schampo och ytterligare rävskabbsbehandling i form av Advocate spoton-droppar. Jag tyckte veterinär Annikas tankar lät väldigt vettiga (ungefär som mina egna…) – det finns ingen skabb kvar men hudgÃ¥ngarna är fulla med döda skabbdjur = klÃ¥dan finns kvar och även utslagen. Hon var förvÃ¥nad att tidigare veterinär inte hade ordinerat bad med tanke pÃ¥ hur länge han gÃ¥tt med sin rävskabb…. Och för er som funderar pÃ¥ varför vi inte behandlar med Ivomec – det är väldigt likt Stronghold i verksam substans o ffa gör det ingen skillnad pÃ¥ döda skabbdjur

Även om det innebär mycket extrajobb blev jag ändå glad över diagnosen Mynta och Daisy behandlas också, lika bra att vara på den säkra sidan fast ingen av dom visat några symptom. Crille svarade bra på spot-on dropparna som heter Stronghold, ingen förvärring av klådan heller, det är tydligen ganska vanligt att de kliar sig ännu värre när behandlingen sätts in. Nu har jag även börjat fasa ut cortisonet och jag ser fram emot när behandlingen är avslutad och jag kan lägga ut mina mattor igen

SÃ¥här fint ser det ut idag – bara lite kalt pÃ¥ ena bakbenet.

Så är det! De tråkiga händelserna avlöser varandra känns det som

Vi kan börja med mina försök att fÃ¥ med flera ”valpar” pÃ¥ MH-beskrivning – jag är ju väldigt angelägen om att de ska beskrivas. Inte bara för mig som uppfödare, utan ffa för att ägarna ska fÃ¥ bra verktyg för bästa möjliga hundägande. Tyvärr blev inget som planerat – tanken var att 4 stycken skulle beskrivas idag i FinspÃ¥ng och att även jag skulle Ã¥ka ner. DÃ¥ hade vi kunnat ha en syskonträff oxÃ¥ Tyvärr är det bara en som är med idag och orsaken till detta är flera – bÃ¥de platsbrist pÃ¥ MH samt att jag uppenbarligen misslyckats totalt att inspirera mina valpköpare att göra detta! Kändes verkligen som jag lagt ner hur mycket jobb pÃ¥ att ringa o maila runt helt i onödan. NÃ¥ja, förra helgen lyckades jag fÃ¥ med ”Kenta” (Ace of Spades Kent) pÃ¥ ett MH i Norrköping istället och det var väldigt trevligt, bÃ¥de att träffa honom o matte Matilda. Dessutom tror jag att det var oerhört nyttigt för matte att se och uppleva ett MH ”Kenta” gjorde det dessutom väldigt bra! Här ett kort ifrÃ¥n samarbetsleken.

Sen är det turbulenta tider pÃ¥ mitt jobb – hela Ny Gemenskaps verksamhet, som hittills legat i innerstan, är under flytt till närförort Västberga. Känns otroligt deppigt, bÃ¥de att packa ihop hela ”Kammis” samt att veta att de som behöver oss mest inte kommer kunna ta sig till Västberga lika enkelt. Men, men det kanske blir bra i slutändan?! Vi fÃ¥r se

o sÃ¥ det allra jobbigaste – Crille har klÃ¥da sÃ¥pass att jag i natt faktiskt satte pÃ¥ honom en T-Shirt för att undvika att han kliade sönder sig totalt. Han har under ett par veckor kliat sig lite mer än vad som kan räknas som normalt samt att han pÃ¥ bakben och runt svansrot haft lite utslag. Jag tänkte att han säkert stoppat i sig nÃ¥got rejält olämpligt – ffa dÃ¥ det verkade lägga sig efter nÃ¥gon vecka. I gÃ¥r, när han var ensam ett par timmar, möttes jag av en rätt blodig hund som hade kliat sönder huden under armbÃ¥garna – stackars liten

Återstå att se om mina misstankar om rävskabb besannas hos veterinären i morgon eller om han är ett ordentligt allergifall???

Som sagt, det går inge bra nu

Det är tradition snart – sista helgen i augusti med resa till Gotland och ringsekreteraruppdrag pÃ¥ de 2 utställningarna. Alltid lika trevligt och en fin avrundning pÃ¥ sommaren blev det i Ã¥r när vädergudarna var pÃ¥ sitt bästa humör.

I år bodde vi dessutom centralt på Hamnhotellet, bara att styra stegen över gatan från båten så var vi framme. Tyvärr fortfarande dessa OS-baracker men det är iaf sköna sängar!

Vi hann med en kort runda inne i Visby pÃ¥ lördagen efter bedömningen – teinköp pÃ¥ Kränku blev det sÃ¥klart och även lite kvalitetstid pÃ¥ Bageriet. Kvällen avslutades med gemensam middag och det obligatoriska Lammet. I Ã¥r var det nästan en parodi och jag hoppas vi kommer pÃ¥ en annan lösning till nästa Ã¥r – planering pÃ¥gÃ¥r!!

Ta väl hand om er, kram

Otroligt hur fort tiden går! Även otroligt att Mynta fortfarande är en lika pigg, busig dam som tar för sig av livet. Kajsa är ju barnbarn till henne, trots detta är det ungefär samma fart på dom

DÃ¥ mamma Birgitta fortfarande är ”invalid” med sin knäfraktur har underbara grannen Mona hjälpt till med Myntas promenader de senaste veckorna, när det blev 2 unga damer som följde med var Mynta lycklig…

Sista kortet tog jag i gÃ¥r – jag fick lite oplanerat Ã¥ka upp till Birgitta i söndags efter en misstänkt propp – tack o lov var det falskt alarm och jag kunde njuta av mina oplanerade 2 semesterdagar i ett härligt väder!

Och som avslutning, Hipp, Hipp Hurra för våran härliga 10-åring Mynta!!!

Livet kan förändras fort – det fick vi erfara i VÃ¥rgÃ¥rda! Vi Ã¥kte ner söndag 8 juli i ösregn och sÃ¥g fram emot en spännande och rolig jubileumsvecka fylld av aktiviteter. Det var bÃ¥de utställningar, mentalbeskrivning, lydnadsträning och jag hade även anmält Crille till lydnadsklass 1. Dessutom skulle mamma Birgitta ha Ã¥kt till Kreta frÃ¥n Landvetter lördagen 14 juli….

Det enda vi gjorde gemensamt var Crilles mentalbeskrivning pÃ¥ mÃ¥ndagen….Den gjorde han iaf alldeles strÃ¥lande, vi var SÃ… nöjda med hur han hanterade alla situationer och utan att ta i för mycket kan vi konstatera att han är precis som vi vill att en dalmatiner ska vara mentalt. Ska publicera hans protokoll senare här pÃ¥ hemsidan.

Sen inträffade dÃ¥ det helt sanslösa – mamma gÃ¥r ut med Mynta och lyckas vrida till knät pÃ¥ en asfaltskant med tanke pÃ¥ att hon hade gÃ¥tt flera timmar i skogen och detta hände pÃ¥ i stort sett helt plan yta kan vi prata maximal otur. Det blev AlingsÃ¥s sjukhus för hennes del o därifrÃ¥n ambulanstransport till Norrtälje sjukhus. Ingen firande av SDS 50-Ã¥rsjubileum eller Kreta för hennes del alltsÃ¥, tyckte sÃ¥ synd om henne….

Jag stannade iaf kvar och försökte ha trevligt! Det funkade mestadels, men jag hoppade över lydnadstävlingen och tog en rejäl sovmorgon istället. Utställningarna gick sÃ¥där, blandat excellent o very good pÃ¥ Daisy o Crille. Ã…terkommer med resultat senare…

NU ska jag hämta hem mamma o hoppas att alla får en fortsatt bra sommar o inte alltför mycket regn, kram

2 veckor har jag varit ledig, skönt! O i morgon bär det av till VÃ¥rgÃ¥rda o en vecka full av aktiviteter. Crille ska vara med pÃ¥ mentalbeskrivning, lydnadsträning, 2 utställningar samt en lydnadstävling Efter dagens lydnadsgenrep som var sällsynt lyckat är förväntningarna pÃ¥ tävlingen ganska lÃ¥ga…..men det är första gÃ¥ngen o nÃ¥gonstans ska man ju börja, eller hur?!

Daisy är anmäld till bägge utställningarna o har i kväll fÃ¥tt sig ett behövligt bad liiite synd att hon inte kan gÃ¥ i veteranklass, men hon blir 8 Ã¥r pÃ¥ lördag – mao ett par dagar för sent.

Fortsatt skön sommar!

Ja, sÃ¥ kände vi det när vi kom hem frÃ¥n utställningarna i Tallinn första helgen i juni bÃ¥de fyr- och tvÃ¥benta. Trots att det hela fungerade utmärkt med bÃ¥de bÃ¥tresa och boende i Tallinn. Vi hade ju lite funderingar pÃ¥ hur det skulle funka med rastning pÃ¥ bÃ¥ten, ffa Daisy som vi inte alls var säkra pÃ¥ om hon skulle gilla ”bÃ¥ttoalett”.

SÃ¥här sÃ¥g den ut – pÃ¥minner mer om en kattoa o varken Crille el Daisy hade nÃ¥got emot den, även om bÃ¥tdäck dög lika bra!

Väl framme i Tallinn på fredag morgon tog vi hotellrummet i besittning. Tanken var att vi skulle gå och titta på Gamla Stan men vädret satte stopp för detta. Istället tog vi reda på var utställningsplatsen låg, tur det för vi var tvungna att navigera oss med GPS

Vi avslutade dagen med middag på hotellet, lite förvånande med tanke på den enkla standarden att det smakade alldeles utmärkt! O som synes fick även vinet god omsorg i en något annorlunda typ av vinkylare.

PÃ¥ lördagen var det sÃ¥ dags för första utställningen, 14 anmälda dalmatiner. Det kändes ju överkomligt även om det aldrig gÃ¥r att ta nÃ¥got för givet pÃ¥ en hundutställning! O facit efter första dagen blev att Crille fick vad vi hoppats pÃ¥ dvs titeln Estonian Junior Winner samt ett ”onödigt” Junior certifikat. Det är lite annorlunda utställningsregler i Estland än här, junior fÃ¥r inte vara med o tävla om det ”riktiga” certifikatet men det var ju titeln vi ville ha! Dessvärre blev jag ocksÃ¥ felinformerad gällande bästa hanhundsklass sÃ¥ Crille fick inte vara med där, vilket han skulle varit. Jaja, alltid lär man sig nÃ¥got nytt

Daisy hade definitivt inte de bästa förutsättningarna att vara med på utställning, skendräktig som hon var o mest ville till bilen/buren men hon försökte verkligen göra sitt bästa och slutade som 2 i Championklassen o slutligen 3 bästa tik, ett retfullt steg ifrån certifikatet som skulle inneburit estniskt championat för hennes del. Surt men så är det!

Söndagens specialutställning kan sammanfattas sÃ¥här – det gick inte alls…även om bägge hundarna fick excellent iaf. Crille vann unghundsklassen som han denna dag var anmäld i o kom precis utanför Bästa hanhundsklass o vad jag tror en placering ifrÃ¥n certifikatet. Daisy hade ingen lust att springa överhuvudtaget, vi vet inte om hon hade ont eller om hon helt enkelt hade fÃ¥tt nog av alltihopa?!

Det var utställningarna det…f ö var vi turister i denna otroligt vackra stad. PÃ¥ lördagen gick vi flera timmar i Gamla Stan. Fotade flitigt gjorde jag oxÃ¥, här ett axplock av vad vi sÃ¥g.

PÃ¥ söndagen fick vi ocksÃ¥ titta pÃ¥ fina valpar hos Leelo Ratas, kennel Alphadirato. Jag blev oerhört förtjust i en svart hanhund – turligt nog var han redan sÃ¥ld och tyvärr sÃ¥ lÃ¥ngt som till Brasilien. Men en syster till honom, söt rejäl levertecknad kommer att bo i Sverige, ska bli kul att se hur hon utvecklas!

En intensiv helg vi var fulla med nya intryck och upplevelser när båten kom tillbaka till Sverige. Och jag kan verkligen rekommendera att åka till Estland, med eller utan hund!!