Sep 22 2014
Älskade Mynta, du fattas oss!
Det är så tomt och tyst utan dig. Vi saknar ditt skrattande och skruvande, t o m ditt skällande i tid och otid 
Vi hade förmÃ¥nen att fÃ¥ ha dig hos oss i mÃ¥nga Ã¥r, det gör inte sorg och saknad mindre – snarare tvärtom. SÃ¥ smÃ¥ningom kan vi nog minnas dig med mÃ¥nga och stora leenden, du var alltid en solstrÃ¥le i vÃ¥ra liv med allt du hittade pÃ¥ under Ã¥ren.
Vi minns dina sista dagar tillsammans med oss pÃ¥ Bornholm dÃ¥ du fick följa med som bästa sällskapsdamen DÃ¥ var du pigg och glad, men det tog inte mÃ¥nga timmar efter vi kommit hem som vi förstod att det var riktigt illa ställt med dig. Du ville inte ha nÃ¥gon mat och ville bara sova i din biabädd. Du fick fortsätta att sova gott, vÃ¥r fina lilla Myntis …..
